lördag 10 november 2012

Tusen skäl


Åh vilken fin dikt. Jag känner mig priviligierad för nog talar moder natur till mig, dock vaknar jag inte med sång då jag har en skada som gör att jag har kronisk värk, men jag har förmågan att kunna lyssna på de skäl som dikten beskriver, och det är  något att vara oerhört tacksam för. Det vackra nästan ruttna näckrosbladet fann jag i sjön. Det låg där och guppade så ensamt vid strandkanten, och det talade till mig. Titta bara hur fint de svaga vågorna löper över bladet, och krusar sanden, och hur ljuset faller över bladet.
Jag håller kärleken i handen.

Om du har tusen skäl för att leva,
om du aldrig känner dig ensam,
om du vaknar med lust att sjunga,
om allt talar till dig
- stenarna på vägen,
stjärnorna på himlen,
de dåsiga ödlorna
och fiskarna -
om du förstår vindarna
och lyssnar till tystnaden
- då kan du vara glad.
För då går kärleken vid din sida
som din kamrat och broder.

4 kommentarer:

Annemor sa...

Et utrolig vakkert bilde.
Ha en deilig lørdag.
Mormor

LottaM ..ღ sa...

Så vacker dikt och bilden är fantastisk
Ha en riktgt go lördag <3

aino sa...

En så vacker bild! Och just detta att se det vackra överallt skulle nog poeten vara stolt över att vi gör.
aino

Anonym sa...

Så vackert! Du är en så klok person som tar tillvara på det vackra.
Kramkram!
E-B

Copyrightskyddade bilder